Down Under igen...
Som en del av er vet så bor min yngsta dotter sen 2015 nere i Australien, Brisbane mer exakt. Hon studerar och jobbar där, klar med skolan nu i slutet av Maj men absolut inte klar med livet därnere..tur jag har en dotter kvar här hemma i Jönköping , även om hon inte håller med ;)
Förra året var ett ganska händelserikt år, jag fyllde ju 50 och fick bidrag till en flygbiljett och det var ju najs, tyvärr så kunde inte maken följa med denna gången heller, han hade ju fått ett nytt jobb och det är kanske inte så bra att börja med 3 veckors semester..plus han är livrädd för ormar ( jag misstänker att det är där skon klämmer 😉 ), men då gör man helt enkelt att - nähä då åker jag väl själv då!! Har inga problem med att flyga men att göra det själv? Nja, jag hade många fjärilar i min mage och att Swebus har slutat köra och det är nya gröna bussar som kör gjorde ju inte saken bättre, tiderna är ju hopplösa så jag fick ta en buss dagen innan och sova på hotell på Arlanda. Blev ju inte bättre att mina hudutslag i ansiktet bröt ut på bussen upp. Trodde allvarligt att jag inte skulle bli insläppt varken i Dubai eller Australien då jag inte liknade mitt passfoto med ansiktet jag hade..
Flög med Emirates och det gick bra, gott om utrymme och fick sitta helt själv på min rad från Sverige till Dubai, jag klarade trots hettan/värmen kl 2300 därnere att navigera mig igonom denna enorma flygplats för att sen stå upp i nästan 2 timmar innan vi fick boarda nästa plan. Här fick jag dock inte lyxen att sitta ensam utan fick en trevlig prick jämte mig från Singapore som studerat i Cambridge så engelskan var inget problem. Han blev impad av alla stora uppfinningar vi svenskar har uppfunnit. Planet gjorde en teknisk mellanlandning i Singapore och vi var alla tvungna att gå av för att sen gå igenom säkerhetskontroll igen och här fick jag visa mitt läkarintyg på min starka hostmedicin som jag hade med mig, ännu en grej som gjorde mig nervös för att bli stoppad i passkontrollen i Australien, ni som tittar på "Australien Boarder" fattar nog. Fick en ny stolsgranne från Singapore, en asiat igen, kunde knappt ingen engelska alls.
OCh jag kom in i landet Down Under trots att jag sa att min hostmedicin innehöll morfin och tur var väl det för äntligen fick jag krama om min Sophie 💕
Ett par dagar efter att jag hade kommit ner till Brisbane så var det "final" av deras 3veckors stadsfestival av nått slag, och det kallas River Fire. Folk går verkligen in för detta , jag tog en morgonpromenad upp till Kangooroo Points där man har stadsvy framför sig och det var redan människor där med sina partytält, grillar , stolar och kylväskor för att få en bra plats inför kvällens final.Sophie och jag tog dock en måltid och missade första uppvisningen men kom ändå upp tidigt , nästan 3 timmar innan fyrverkerishowen skulle börja , vi lyckades att få en jättebra plats vid staketet för nörd som man är emellanåt så hade jag dragit med mig mitt stativ. Vi blev dock törstiga och gick iväg för att köpa cider och tänkte att nähä där försvinner vår plats men den fanns kvar sen när vi kom tillbaka.
Dom brännde upp 11 TON fyrverkerier under 20 minuter med takt till musiken från bl a Star Wars, Superman och en massa andra superhjältar/siencefiction filmer.
Fick äntligen träffa Familjen Sorby som hjälpte Sophie 2017 när hon skadade sig , änglar existerar verkligen 💗
Vi hade bestämt att göra en "liten" Roadtrip, såhär efteråt så kanske vi önskar att vi flög, stannade längre än bara typ 2 dagar så nästa gång får det bli flyg och en hel vecka på detta ställe som var målet, Whitsundays.
En eloge till Sophie som har kört som längst Jönköping-Göteborg här hemma som klarade ca 110 mil i vänstertrafik!!
Vi gjorde ett stopp på vägen upp och innan dess körde vi en enorm omväg för att se samhället 1770. Heter så för här steg tydligen James Cook iland första gången 1770. var väl sådär, men fish´n chipsen var god . Vi fortsatte sen för att ta in på ett litet motell Coral Inn i Yeppon. Ägarna är ett tyskt par, jättetrevliga och vid frukosten stod de själva vid spisen och fixade pannkakor, bacon, ägg mm. Detta ställe kan rekommenderas även om vi var där bara ca 10 timmar.
Dagen efter var målet att köra de sista 60 milen för att komma fram till Airlie Beach och vårt hotell där, Colonial Palms Motor Inn. Det var skönt att få sträcka ut ryggen kan jag lova.
Utflykten jag hade längtat till var att åka ut till Whitsundaysöarna. Vi åkte med en chartrad båt , vi var 5 västerlänningar och 35 kineser och 4 besättningsmän/kvinnor. Första stoppet blev till Hill Inlet tillsammans med en massa andra turistbåtar med fullt med folk, sen ner i båten igen för att åka en bit för att komma till en 7 km lång kritvit strand för att få bada och sola lite och mat i magen. Sista stoppet var att vi skulle få snorkla, kravet för att göra detta var att dra på sig våtdräkt och att du kan simma. Sophie och jag hade ganska roligt åt oss själva när vi sitter på båten för att krångla på oss våtdräkter, ni som känner oss vet att vi är modell större, men jag fick på mig den, finns ingen bildbevis dock, kanske i Kina då. Platsen där vi fick snorkla var väl sådär , vattnet var ganska grumligt, tror det beror på alla som sprattlade i vattnet som inte kunde simma och att tidvattnet var på G, jag såg lite fiskar, Sophie fick se sköldpaddan som jag velat se, nästa gång så!
Dagen efter valde vi att åka 110 mil utan övernattning och vi kom hem hela efter 14 timmar i bilen , åkte igenom den värsta regn/åsk/blixt oväder jag någonsin varit med så även här en eloge till Sophie som redde ut detta.
När vi kom hem så adopterade Sophie en hund från Rspca Queensland, Hank en stilig 4åring med 30kg muskler som hade farit illa med sin förra ägare..men jag tror han trivs med sitt liv nu, han får massa med kärlek nu, huset han bor i har 6 tjejer.
Bland de sista kvällarna så gick vi till Sophies jobb med Familjen Sorby för att dricka och äta lite gott, Bavarienbeer Hause Brisbane.
Allt vi hade på min bucketlist blev tyvärr inte av pga vädret...
Men blir hönan kvar ett tag till så kanske vi har chansen att komma åter igen, och nästa gång med maken.
Hemresan så fick jag testa Airbus 380 , 14 timmar nonstop Brisbane-Dubai, sov nog 10 timmar av dom.
♥ Mimmi & Daniel ♥
Såhär en sjukdag kan man ju alltid passa på att försöka blogga lite bilder från en liten mysig porträttsession som ägde rum förra sommaren mellam Mimmi och Daniel nere vid Röttle By utanför Gränna, så mysigt och fint där.
